Gbg o p3guldgalan, detta hände: lång version.

Tänkte skriva lite om min gbgvistelse. Det finns mkt att säga och därmed kommer saker att missas. Speciellt nu när jag skriver så i efterhand.

Åkte tåg dit, och där finns det kanske inte så mkt att säga om förutom att jag gillar att åka tåg. Både själv och med andra. Åker man själv blir man ändå inte själv, iaf inte jag, för att jag sitter och skickar en massa sms eller ringer någon.
På väg till tåget "råkare" jag ta vägen förbi Ica och köpte en chokladkaka och en vetenskapstidning. Detta blev dock mina bästa tågvänner denna gång.

Jag hamnade i centrala gbg vid kvart i tolv. Det jag visste var att jag skulle fylla på mitt busskort (de har rabattkort som vi), äta lunch och vara vid min kusins skola (ca 1 mil söder om gbg) klockan 15.15 när hon slutade. Jag visste också att jag var sugen på texmex mat :)


Det första jag gjorde var att gå till Apoteket i Nordstan för att köpa öronproppar till kvällens galaföreställning (ja jag är "vuxen" och tänker på att skydda min hörsel)


Jag hade också ett ärende på rut m.fl. Jag skulle kolla efter en mössa till Jenny. Dock hade de inte några sådana kvar, slutsålda. Hittade dock en snygg klänning till ett bra pris :) Detta var på nordstan, och eftersom jag visste att de har ett till rut m.fl på arkaden (typ på andra sidan gatan efter brunnsparken) så gick jag dit. Där var mössorna också slut.
Jag fortsatte gå på fredsgatan, tog östra hamngatan för att leta efter ett ställe där jag kunde äta texmex. Jag gick och gick, och vips så var jag på kungsportsplaten. Det är där som avenyn ligger, fortfarande inga texmex ställen i sikte. Vid detta lagret började jag bli lite småhungrig. Fortsatte Avenyn och gav inte upp mitt letande förrän jag kom till Götaplatsen. Fortfarande inte ett enda ställe som hade texmex :S Stackars göteborgarna!!

*lägg märke till att jag stolt har börjat lära mig namn i göteborg, även om det är de mest centrala delarna*

Haha, När jag gick på avenyn, var det en kvinna som kom fram till mig och frågade vart johanssons skor låg.
Ingen aning jag är inte i från stan, sa jag. Fast jag visste nästan vart det låg, bara att jag var inte säker och tänkte att det var lika bra att hon frågade någon annan.

Tillslut blev det en ensam lunch på mcdonald vid Götaplatsen. Kan man inte hitta det man är sugen på kan man lika gärna lägga pengarna på något billigt.

När jag satt och åt och kollade ut över avenyn såg jag att 4an (spårvagn) åka förbi utanför. Perfekt tänkte jag eftersom min kusins skola ligger i ändhållplatsen för 4an. Så efteråt var det bara att leta efter närmaste hållplats.

Väl i mölndals centrum (skolan ligger där) hade jag fortfarande en timme att fördriva. Perfekt tänkte jag igen, jag tar en kaffe och läser lite i min bok. Medans jag letade efter ett café, småskrattade jag åt historierna som ringdes in på Christer (det handlade denna dag om saker på fester som inte riktigt blev som man tänkt). Radion hade förövrigt varit min vän och suttit i örorna enda sen örebro.
Efter mkt om och men hittade jag nog det enda caféet i Mölndal centrum och satte mig där :)

När nina väl slutade så kom hon dit och hämtade mig. Hon passade på att köpa en semla på vägen ut. Vi hann precis med bussen hem till henne. Eftersom hon är hundvakt gick vi ut med den söta hunden dixie och småpratade. Väl hemma hos henne igen stod maten på bordet och det var bara att hugga in.
Vi hade lite smått bråttom eftersom hon skulle till en gymnasieskola innan galan som bara hade öppet hus den dagen. Nina går ju i nian och ska välja gymnasielinje och skola före 1 feb. Om vi tycker att det är svårt i örebro så är det inget emot vad det är i gbg, tänk på hur många skolor de har där liksom...
19.30 stod det att vi skulle sitta på platserna i scandinavium och öppna huset började 18.00 på hisingen. Folk som har varit på hisingen vet att det är mest som en stor labyrint. Efter att ha frågat typ 3 pers hittade vi rätt. :P

När vi väl blev avsläpta strax nedanför scandinavium så fick vi en känsla att vi hade ganska bråttom. Vi tog första bästa dörr. Att det stod "gäst besökare" på en stor skylt brydde vi inte oss det minsta om.
Framför oss i kön stod det tre konstiga personer, en hade ett 50 pack med neonfärgade sugrör uppstickande ur handväskan, en annan hade en konstig röd schejk. Jag och Nina fnissade åt dem och typ frågade varandra om de trodde att det var någon konstig maskerad.
De gick in, och det var våran tur att få våra biljetter skannade.
Biljett-tjejen: "Ska ni vara med o mingla? "
Vi: "Äh, det vet vi inte, ska vi det?! "
Tjejen: "Vet ni inte, ska ni nog inte det"

Vi hann köpa både popcorn, choklad och gå in på Mcdonalds för att köpa en varsin dricka innan galan börja. Innan vi skulle gå in fick vi en varsin cd-skiva. "p3guld 2009" Musiken som var med förra året. Det är också den skivan som de brukar lotta ut på deras tävlningar. :)

Öppningsnumret var The Teddybears – Rocket Scientist, riktigt coolt! De hade björnhuvud på huvudet. Varje gång de sjung ett ord i texten kom det samtidigt upp på bakgrundsskärmarna. De har ju ofta skärmar bakom artiser på större saker istället för olika bands backdrops.
Mina öronproppar var i, tur var nog det :)



Sedan kom Timo Räisänen inspringare. Han hade kostym, men en VÄLDIGT TAJT sådan. Jag till Nina. "Det ser ut som han har en tajt men snygg kroppsstrumpa", och hon höll med. Så här i efterhand har jag hört och sett att det var en kroppsmålning han hade, så egentligen hade han bara tangakalsonger och skor. Men den var assnygg och verklig!





Andra höjdpunkter av galan:
Johnossi hade världspremiär på sin låt What's the Point. En låt som jag har blivit helt galen i på sistonde. Uppträdandet var inte så speciellt, men kanske var det för att det är två personer på i bandet. Ena spelar trummor och den andra guitar och sjunger...

Det coolaste framträdandet måste varit Jonathan Johansson – Aldrig ensam.
Han sjöng enbart och hade musiker som kompade honom. Dock spelade alla på en och samma flygel. T.ex. Han som trummade låg på en bräda under flygel och trummade på träet, en satt och spelade på tangenterna och det såg ut som en spelade på strängarna i flygeln. COOLT var det iaf.


När de delade ut pris för årets dans så utbrister jag och nina (högt) "DET ÄR JU HAN" när vi ser Fever ray på scenen. Det är den röda shejken som stod framför oss i kön. Vad vi inte visste då var att fever ray var en tjej och inte en kille. Tjejen heter Karin Dreijer, men det var tydligen inte hon som hämtade priset har jag hört utom en "skådis". Han/hon hade iaf en äcklig mask i ansiktet, snacka om att försöka hålla sin identitet dold.
Och hur coolt var inte hennes tacktal?! (även om det inte var hon)




Vi skrattade som mest när timo sa (efterciterat ifrån svtplay) "Egentligen så är det en tradition att förra årets vinnare av guldmicken ska komma hit och dela ut det här priset som räknas som galans tyngsta. Men håkan Hellström kunde tyvärr inte komma, han hade helt enkelt inte råd. Så därför har vi bett förr förra årets vinnare att komma och dela ut priset. Mina dammer och herrar, kom igen nu. En applåd för den fantastiska, den oefterharmlig, den underbara, snygga, muskulösa, otroliga.... TIMO RÄISÄNEN"

Sedan tränade Magnus Samuelsson med timo som vikt ^^ hahaha.

Båda jag och nina tyckte att det såg ut som att Timo hade på sig en stor blårutig pyjamas.... :P


I slutet tappade Nina en av sina pärlörhängen (äkta plast). Vi höll på att leta mellan stolarna ganska länge. Dock tillslut fick vi ge upp utan reslutat. Vid det lagret hade vi varit kvar en stund, och en vakt var o sa till tjejorna snett bakom att de var tvugna att gå ut.
Nina "Alex, kan vi inte springa dit upp" och pekar på den högsta stolsraden högst upp borta på vänstra sidan. Det var ca tre gånger högre än vad vi satt, (vi satt mitten sektionen så högt det gick på vår sektion).
Jag är lite feg av mig så jag börjar säga något i stil med "men vi får inte, de vill ju att vi ska gå"
Nina "Alex, vad är det värsta som kan hända? De slänger ut oss" Sedan springer hon, och då är det bara för gammelkusinen Alex att springa efter.
Sagt och gjort, ingen sa till oss. Det var nog inte ens någon som la märke till oss.

På vägen ut hyllar jag Nina medans jag surar på mig själv. Jag har nämligen ett nyårslöfte om att jag ska VÅGA göra mer saker.

Dock tänker jag att jag ändå har gjort en god gärning under galan.
Händelse: Tjejen bredvid mig höll för öronen i en låt (de spelade högt under låtarna), och då tog jag fram min förpackning som från start innehöll 10 st gula öronproppar. Jag petade på henne (först såg hon lite rädd ut, eftersom jag var en främling) sedan såg hon öronpropparna och log jättestort. Jag fick både en kram, och ett tacktal efter galan av henne...

Det sista som fick avsluta denna härliga Göteborgsdag, var att vi kom hem till en nybakad äppelkaka som vi åt medans vi kollade på slutet av galan på tv. (Tv-sändningen började när galan slutade på radio o i scandinavium)

Hoppas ni har orkat läsa :) Det är ganska mkt, jag vet.